Svenska Dagbladet har i flera artiklar berättat om Stockholm stads idrottsnämnds beslut att skära ner föreningsbidragen med 10 (av totalt 40) miljoner kronor. Det är ett minst sagt dumt beslut. Dessvärre har företrädare för mitt eget parti varit med och fattat beslutet och det gör inte precis saken bättre. Men jag tolkar det hela som att vare sig de eller några andra i den politiska majoriteten riktigt förstått vad man beslutat.
Detta framgår också av de argument som framförs av det ansvariga idrottsborgarrådet Regiana Kevius (M), som anser att idrottsklubbarna inte bara ska luta sig tillbaka och vänta på kommunala bidrag, utan istället borde ragga sponsorer. Det uttalandet avslöjar dessvärre att Kevius inte förstått något om verkligeheten.
Verkligheten är dessvärre en annan. Jag är aktiv inom AIK Innebandy. I föreningsbidragssammanhang tillhör vi Solna och inte Stockholm, så vi drabbas inte av den här besparingen, men situationen vi lever under är liknade som för alla andra idrottsklubbar. När det gäller sponsring så får vi sponsring till vårt herrlag, som tack och lov är ganska duktiga och som t o m har ett antal världsstjärnor i laget. Jag kan dock inte påstå att det regnar manna från företagen till vårt herrrlag heller, men de har en relativt bra tillvaro i sponsorsammanhang.
Om herrlaget inte har extremt svårt att skaffa sponsorer, så är det precis tvärtom när det gäller våra ungdomslag. När Kevius säger att de ska ut och ragga sponsorer för att täcka förlusterna för föreningsbidragen, så kan jag nästan säga att det är som att slå våra idrottsledare i ansiktet. De lutar sig definitivt inte tillbaka. Istället sliter de som djur, på ideell basis, utan att tjäna en enda krona, men att få in så värst mycket sponsorpengar är tämligen omöjligt. Vi måste vara realistiska. Alla idrottsklubbar är beroende av de kommunala bidragen.
Det här beslutet får en rad konsekvenser. I förlängningen kan idrottsklubbarna inte ta emot alla ungdomar som vill idrotta. De får istället göra annat. Inte för att det finns några direkta kopplingar, men om inte ungdomarna tränar nere i idrottshallarna och på idrottsplanerna, så kommer de ju vara någon annanstans. Det tycker jag hela idrottsnämnden ska komma ihåg den dagen vi hör om en ökad kriminalitet bland våra ungdomar. Därför bör idrottsnämnden ändra sitt beslut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar